Amoal

På fredag är det kinesisk nyårsafton och en femtedel av mänskligheten tar semester. Allt fler kommer att tillbringa denna utomlands. Nära 100 miljoner kinesiska turister reste i världen 2013 och de shoppade för mer än 102 miljarder dollar 2012 – mer än någon annan nationalitet. Allt fler kommer att vilja resa individuellt. Kineserna är kort sagt den stora jackpoten för världens turistindustri.

     

    

 

 

 

 Det finns pengar att tjäna.

 

Hur klarar sig Sverige i konkurrensen? Jag satte mig i en kinesisk turists skor i Stockholm för en dag.

1. Nix shopping. Likt de flesta kineser använder jag inte Visa utan Union pay. På Harrods i London finns det 100 Union pay-terminaler med direktbetalning från kinesiska bankkonton. I Stockholm kan jag inte ens köpa en trisslott på pressbyrån. ”Du får betala kontant” föreslår säljaren. Bankomaten tar dock inte Union pay.

2. Det är därför kineser reser fullastade med kontanter. Problemet är att kriminella också vet om det. Många kinesiska besökare har blivit rånade.

3. Ok. Vår turist har blivit varnad att Sverige är ociviliserat och betraktar nervöst varje urinvånare som potentiell ficktjuv. Han kliver ur Cityterminalen för att åka till hotellet. Där står tre taxibilar och väntar. Den första heter Stockholm; den andra Södermalm Stockholm och den tredje Taxi Stockholm. Perfekt! Vår turist har hört att taxibolaget Stockholm är pålitligt. Deras priser står på en obegriplig klisterlapp i något bakre fönster. Enbart på svenska. Det är jobbigt nog att läsa bokstäver på engelska om man är van vid kinesiska tecken.

Vi hoppar in i den första och får betala 790 kronor för en 10-minuters resa. Vår turist inser att han blivit lurad men blir informerad att till skillnad från i Kina är det fullt lagligt i Sverige. Riktiga Taxi Stockholm tar 325 kronor – även det hutlöst om man är van att taxametern börjar på 10 kronor.

4. Då får det bli bussen. Glöm det, säger chauffören. Det går inte att köpa sms-biljett utan svenskt abonnemang. Virrar mig fram till tunnelbanan och köper biljett kontant. Åker fel eftersom all information är på svenska. I Peking är upprop och skyltar även på engelska. Stockholm visar ingen sådan hänsyn.

5. Checkar utmattad in på hotellet. Rummet saknar livets mest elementära nödtorft: vattenkokare, snabbnudlar, tofflor, te, kinesiska tv-serier, inte ens tandborste. Det kostar som ett femstjärnigt hemma. Ingen risvälling till frukosten. Deprimerad och hungrig. Nu krävs nöjen! Försöker kolla på visitstockholm.com vad som är på gång, men ingen information på kinesiska.

6. Affärerna stänger klockan sju. Var är alla människor?

7. Kinamaten är inte som hemma. Svälter.

8. Var är karaokepalatsen? Var är alla butiker med lyxklockor som Schweiz är så berömt för!

9. Finns det bara ett kasino!? Var är min plånbok?

10. Rädd, förvirrad, hungrig, kränkt och utblottad springer vår turist till Arlanda Express för att fly landet. 260 kronor enkel! Tar ni Union pay? Liftar till Arlanda. Welcome to the capital of Scandinavia! står det där. Skulle inte tro det.

Ola Wong/Svd